Viker ljust och mörkt brunt och minns upprepade tillfällen när jag hälsar på hos min mamma och jag ska ta fram lakan för att bädda gästsängen för kvällen.. Vad väljer jag om inte de gamla bruna 70-tals lakanen efter mormor och morfar. Alltid, varje gång väljer jag dem....! Tillslut skickar mamma med mig lakanen hem... "-Det är bäst du tar dem, du som tycker om dom", säger hon och tittar på mig som om hon inte förstår..
Lägger upp lite bilder på lakanen jag fick efter mormor och morfar:
..och så har jag en alldeles brun blogg också.. Jo, den var mer brun förut och visst lyckades jag med försöket att göra bloggen mindre brun.. Den blev ljust brun istället ;-) ..Jag tänker inte ens på det. Det bruna smyger sig bara in och gör mig hemmastadd..
Älskar lakanen! De är säkerligen så där underbart mjuka, lite slitna, också? Det är creme de la creme av lakan, tycker jag.
SvaraRaderaTack, visst är de mysiga. Känns som en trygg famn att gosa ner i. Ja de är lite slitna - patina kallar vi det och försöker oss på en ursäkt =)
SvaraRadera