Big in Japan?

Börjar med en liten kortserie om saker hemifrån, som jag är nostalgisk över. Först ut blir vårt vardagsporslin.

Som barn av 70-talet åt jag min första spagetti och köttfärssås på porslinet "Stina". Som liten, var det en glad servis att se dag ut och dag in.. Jag vet inte om jag åt mer för det, utan var ganska kinkig med maten. Just köttfärssås var väl det enda som var riktigt gott, men det var inte mammas som gällde, utan Findus på burk. Ja, stackars min mamma.

För att återgå till "Stina" så kan jag tala om att jag nu ångrar mig bittert, som inte ville ha henne när hon var till utskänks inom familjen.. Tror minnsann att min bror fick henne eller så blev hon slängd någon gång efter 80-talet =(? Surfade runt lite precis och ser att man betalar stora pengar för bättre begagnade servisdelar idag. Jag hade nog själv behållt dem, hellre än att sälja, och ätit glatt på dem igen.. Mest av ren nostalgi, och så kanske för att just orange är min favoritfärg.

Tyckte det var roligt när jag fick se Stina på en Japansk sälj-sida...

Men kanske är det som titeln på det här inlägget säger. Att Stina är stor i Japan? Vore inte konstigt ändå, eftersom Japanerna verkar tycka om svensk och skandinavisk design.

Om servisen "Stina":  Tillverkad av Gefle porslinsfabrik med dekor av Helmer Ringström, design år 1972.

Efter att vi hade ätit klart på Stina blev hon ersatt av Isolde, som var en mindre glad servis. Isolde är tillverkad av Rörstand med dekor av Jacqueline Lynd 1976-85. En bild lägger jag upp på henne, men Isolde som vardagsporslin är en annan historia...

Tapeter och Dykällan...

Har varit på visit hos Martina på Formoteket igen. Passade på att köpa en rulle tapet (gammal vintagetapet:) innan den gick åt i flyttrean.

För ja, Martina ska flytta till Dykällan i Frändefors och tar butiken med sig. För mig passar det bättre, eftersom jag ändå åker förbi där när jag hälsar på min släkt däruppe... =)

Låter som om det blir en lite rolig och annorlunda butik, eftersom Martina har tänkt inreda Garaget - Kanske en internationell känsla infinner sig när hon slåt upp dörrarna för en garagesälj.... Lite nytt här, men faktiskt ganska vanligt nere i sydligare breddgrader..

Följ butiksflytten på Formotekets blogg: http://formoteket.blogg.se/

Manhattan

Har fått ett hedersvärt uppdrag av min mamma. ..Att skaffa information om hennes gamla prydnadssaker. Det är ju min favoritsysselsättning, men känner mig hedrad som sagt.

En favorit är den här vasen. Tycker inte om färgen lila, men formspråket =)

Design av Berit Ternell, "Manhattan", Uppsala Ekeby 1971. En klurigt designad vas som är flera vaser i en. Hm.. Manhattan.. (smakar på namnet) ..man kan anta att den föreställer en grupp skyskrapor.

Tänk vad den lilla världen, från när man var liten, kan öppna sig och bli så mycket större.. Blommor i en skyskrapevas som stått där hemma.. Hade mamma köpt den, så hade jag undrat, men hon fick den i present av en kusin.

Läs mer om formgivaren Berit Ternell på denna länk, där jag också har lånat ovan bild: http://www.upsala-ekeby.com/gallery_341.html

Renovera inte igen gamla ventiler !

Var med om något tråkigt som jag känner att också andra kan råka ut för. Skriver därför ett inlägg, som en varning till mina bloggvänner..

Jag renoverade hemma hos mig. Gjorde lite olika arbeten i olika rum, med det genomgående syftet att få lägenheten lite fräshare. Det innebar mestadels, målningsarbete med hinkvis av vit färg... Till saken hör att i alla rum fanns gamla ventiler från tiden då huset byggdes, år 1949. De var riktigt äckliga och behövde göras något åt. Det syntes att de inte var rensade på länge (fick senare veta att det var 20år sedan...).

Vad jag gjorde sedan var dumt och kanske lite oövertänkt, men jag målade ventilerna rätt av. Och resultatet var, vilket då inte bekom mig, att jag hade målat igen luckorna. Viktigare var, att i badrum, vardagsrum och sovrum var det vitt och fint. Jag hade nämligen antagit, att eftersom ventilerna var såpass äckliga så måste det betyda att de inte använts.. Vad jag borde ha gjort (förutom att kolla upp sanningen, i det jag antagit), var att ha tagit loss luckan och målat den separat. Men det kändes för omständigt just då... Till råka på allt så spacklade jag på ett rejält lager med spackel runt om kanterna, eftersom de var så ojämna.. ja, du vet..

En efterbild på gallret i badrummet och så gallret i vardagsrummet, som jag faktiskt slapp åtgärda:

När så väl en ventilationsgubbe dök upp hos mig ett par år senare, sa han att det där får du göra om och göra rätt ..om du ska få rensat ventilationen. Jag som bostadsrättsinnehavare hade visst en skyldighet att hålla mig informerad om reglerna kring ventilation.. Min bostadsrättsförening gick längre och hotade med att riva ner allt och att jag själv skulle stå för kostnaden för skadorna. Det var badrumsventilationen som var värst, sa man och lät mig åtminstone slippa åtgärda de två andra rummen..

Allt slutade ändå gott och att åtgärda det hela visade sig inte ta mig mer än några timmars arbete. Till sist monterade jag också ner ventilationsgallren, så att de riktigt skulle komma åt och inte klaga... Värre var det för några grannar som hade byggt in hela ventilationen genom att sänka taket.. Det var bara att göra om och blev säkert dyrt!

På tal om REDA-lådor..

Redalådorna tycks följa mig genom livet just nu, eller så är jag omedvetet fast och letar febrilt efter dom.. Hur det än förhåller sig, så var jag på en husvisning häromdagen och fick se en komplett REDA i glas, på plats i ett 20-talskök. Ja, ni vet.. Vilken lycka ;-)

Måste ju få visa den för omvärlden också...Något som var helt nytt för mig, men som syns i nedan bild, är att tre av lådorna i "REDA-familjen" är annorlunda... Annorlunda är de på så sätt att de inte är öppna lådor, utan mer ser ut som liggande konservburkar med lock, se bild på "konservburkarna" i inlägget Prästgården från 20-talet. Undrar nu vad de kan ha använts till.. För vad konserverades och klarade sig ute i rumstemperatur?

När jag gick runt på visningen och kom in i köket så satt inte lådorna som sig bör, på plats i sin hylla, utan låg prydligt uppradade på en handduk.. De hade visst diskats och skulle lufttorka. Jag, som såg chansen att få se en komplett original-REDA, blev rätt ivrig att sätta lådorna på sin rätta hyllplats.....



..Hm.. REDA-lådorna verkar ha blivit en följetong... Skrev också lite i inlägget REDA-lådan märkt IDEAL, där det finns en fråga som står obesvarad...

Ibland blir man glad..

Anna som har bloggen Kulturgryningen, bloggade om min blogg häromdagen. Hon hade ramlat in här och ville tipsa andra.. Det gjorde mig så glad, Tack, Anna!

Prästgården från 20-talet

Igår var jag på husvisning tillsammans med min syster. Hon var nyfiken och lite intresserad. Jag, som såg ett fototillfälle, följde snällt med.

Prästgården hör till Erikstad K:a i Dalsland. Uppförd 1920, så en relativt ny byggnad i just sådana sammanhang. Huset visade sig dock rymma några glada överraskningar, som ett orginalkök i masonit, en komplett redalåda och mycket söta och intakta halltapeter. I övrigt mycket charm i nötta träpaneler, höga listverk och spegeldörrar. Någon gång under sent 1990-tal har det gjorts om på övervåningen (syns på tapeter och färgval i ockra och grönt bla..), men det skulle gå att återställa.. =)

Halltapeten

 

En Husqvarna spis

Källardörr med gammalt vred



REDA-låda med skruvlock


Håller tummarna för att det är rätt köpare som får huset, någon som uppskattar och bevarar husets historia... Min syster och hennes gubbe blir det visst inte, men kanske finns den någon härute?

Länk till säljes-annonsen på fastighetsbyrån: Erikstads Prästgård På bilderna kan man se att huset inte är vitt, som hade varit pamigt, utan rött med vita knutar. Men det ligger ju i Dalsland och ska nog vara så.. Vad bilderna inte visar är att huset ligger otroligt vackert och att tomten är stor som en mindre park, med en rund och riktigt gammal syrenberså... Tänk bara att få fika i en syrenberså..

En bild på huset för den som inte orkar sig ut på fastighetsbyråns hemsida:

  

Triangelkaffe och pärlhyacint

I köksfönstret står en pärlhyacint och gör sig fin, i en gammal plåtburk från Triangelkaffe.

Den får påminna mig om våren som aldrig verkar infinna sig...  (Jag är lika otålig som lökarna, som redan låter knopparna kika fram...)

Om Triangelkaffe: Triangelkaffe börjades tillverkas 1903 av Förenade Kaffeimportörens Rosteri AB i Göteborg. 1966 togs det över av  AB Skånskans kaffe i Helsingborg (som för övrigt ägdes av industrimagnaten Holger Craaford som skapade företaget Gambro, värdsledande medicinteknikföretag med en konstgjord njure). Just den här burken är troligen från tiden före detta övertagande.

Källa: Lars Anniger, vars pappa var försäljningschef på Trinangelkaffe under 60-talet /Tack!:-)

Lägger upp bilder på senare burkar:

Pizzabak i en Norrahammar No 0

Var på inflyttningsfest hos ett par vänner i helgen och fick god hemmagjord pizza. Det mysiga var att vi bakade i deras gamla vedeldade ugn  "Norrahammar No 0".  Den hade städats ur och putsats upp och var nu fullt funktionsduglig, som pizzaugn istället för till brödbak =)

Själva bakningen skedde i övre luckan och vedklabbarna lades inunder.. Tyvärr var bakstenen inte i så gott skick, men det gick utmärkt att baka på en vanlig ugnsplåt.

Pizzorna bakade vi av egenhändigt gjord deg. Alla kavlade ut sina egna pizzor och fick välja pålägg själva. ..smakade helt fantastiskt gott och blev sådär tunna och lite knapriga.. Den bästa pizzan var den med tomatsås, ost, skinka, gul lök, bananer och jordnötter...

Jag vet inte vilket deg-recept vi använde, men Leilas pizzadeg på recept.nu verkar vara samma. Det viktigaste är att degen är smidig och elastisk när man bakar ut den.

Lite kort om järnspisen:

Just denna spisen är som sagt tillverkad av Norrahammars bruk och märkt No 0. Norrahammar var bara en av flera tillverkare av järnspisar i Sverige från slutet av 1800 och framåt. Bland de övriga största tillverkarna fanns Ankarsrum, Klafreström, Näfveqvarn och Husqvarna vapenfabrik, men även flera mindre bruk tillverkade järnspisar.

Läser mig till att det är svårt att göra någon exakt datering av järnspisar, eftersom somliga spismodeller tillverkades under flera decennier. Några ledtrådar som  verkar gällande är dock att spisar från senare hälften av 1800-talet ofta är rikt dekorerade, medan jugendslingorna dök upp på tidigt 1900-tal. Under 1920-talets senare hälft kom emaljeringen, men hade sin storhetstid kom först på 1930-1940-talet.

Järnspisen kallas ofta för husets hjärta ♥ eftersom den värmde upp huset och var placerad i husets mittpunkt, köket.

Bruno Mathsson´s stolar

Var på EM och tittade igår. Gick förbi den här stolen och fastnade.. Stolen som har det futuristiska namnet "Jetson 70" är designad av Bruno Mathsson 1969.

En armstödslös förlaga med samma namn kom redan 1966, men lancerades i nuvarande utförande vid nordiska galleriet -69 och tillverkas fortfarande. Säljes av EM för ca 19.000Kr.

Vid ett bord i montern låg också ett ex. av en uppsats i konstvetensskap om Bruno Mathsson, av Karl-Gustav Gester 1986. Passade på att läsa på lite om Jetson-stolen och ta lite bilder ur uppsatsen, som visade en mängd olika möbler av Bruno Mathsson; bla bordet "Superelips" från 1964 och stolen "Karin" från 1969 som döpts efter hans fru, Karin Swärd.



"Pernilla" är antagligen den stol som gjorde Bruno Mathsson mest känd. Den tillkom i olika utföranden under 1944-45, som vilstol och liggstol / med eller utan fotpall. Just sitsen i sadelgjord, skapade Bruno redan på en tidigare stol, "Gräshoppan" för Värnamo lasarett 1931.

Märkningen som finns på originalstolen Pernilla:

Den gamla stenmangeln i huset där jag bor

Det var roligt att se hur man hanterar stenmangeln i antikrundan, avsnitt Kiruna, Del 2: http://svtplay.se/t/102764/antikrundan (ca 23min in i programmet).

Har en själv, i huset där jag bor men har inte vågat använda den.. Men kanske nu =)

Som de sa i antikrundan, så är manglade tyger härligt blanka och det skyddar mot smuts. ..det är väl värt mödan att mangla. mao...

Efter mangling krusades banden på lakanen med hjälp av en krustång..

Lånad bild av Rävjägarn som beskriver hur man kan sköta örngotten på bästa sätt

MASONIT

Köpte mig en bok idag. "Känsla för masonit" av Nisse Larsson. Den kostade 25 kronor på bokrean, men är värd väl mer än så..

Omslaget, som är gjord av en (riktig:) masonitskiva, avslöjar att boken innehåller allt du behöver veta om masonit. Så det är en riktig bibel och ett samlarverk för masonit-nörden...

Har bläddrat lite i den och läst mig till att masoniten uppfanns 1924 av en herre med samma efternamn. Därefter följde masonitens tidsålder, som hand i handske med funktionalismen. Det enkla materialet av trämassa möjliggjorde en mängd skapelser: de limpformade sommarstugorna från Rundvik, parkettgolv av härdad masonit, fyrkantiga badbåtar, barnvagnen Kurre, brädspel mm mm

Masoniten blev nog ändå som mest populärt, i fuktionalismens kök. T.ex. köket nedan, Katrinitekök gjort av en board som tillverkades i Katrinefors. Men det fanns många fler märken att välja bland...

Masonit tillverkades av Unite, Fibrex eller Torex, medan board till t.ex. kök tilverkades på en mängd olika fabriker...

Olika nyanser av brunt

Stod precis och vek tvätt och förstod att det är något hos mig som drar åt brunt...

Viker ljust och mörkt brunt och minns upprepade tillfällen när jag hälsar på hos min mamma och jag ska ta fram lakan för att bädda gästsängen för kvällen.. Vad väljer jag om inte de gamla bruna 70-tals lakanen efter mormor och morfar. Alltid, varje gång väljer jag dem....! Tillslut skickar mamma med mig lakanen hem... "-Det är bäst du tar dem, du som tycker om dom", säger hon och tittar på mig som om hon inte förstår..

Lägger upp lite bilder på lakanen jag fick efter mormor och morfar:

..och så har jag en alldeles brun blogg också.. Jo, den var mer brun förut och visst lyckades jag med försöket att göra bloggen mindre brun.. Den blev ljust brun istället ;-) ..Jag tänker inte ens på det. Det bruna smyger sig bara in och gör mig hemmastadd..

Glad konst

Jag har en mysig bok av Sten Möllerström, inköpt på loppis för 20 riksdaler. Glad konst heter den och har en fin grundtanke. Den är en samling av all den konst som gjorde Sten glad vid tidpunken då boken skrevs, år 1975. Boken trycktes också i nyutgåva 1984. Såg att Litteretro säljer förstautgåvan från -75 för 150Kr.

En bild på boken, tyvärr med trasigt omslag:

Här är två konstverk ur "Glad konst" som gör mig lite glad (är ju bara tvungen att visa boken i korthet, med Sten´s urvalsmetod)


Gouache och olja "Militärt område"
av Mona Huss-Wallin 1944-



Skulptur "Humor" av Karl Göte Bejemark 1967
 Berzelii park i Stockholm



Det är ett särdeles glatt omslag på boken och finner att Olle Eksell står för designen. Det är också Olle som står för designen av nästkommande bok som Sten kommer ut med året efter, 1976 med titeln "Alla våra skämttecknare". Den boken har också ett glatt omslag, och ett riktigt bra formspråk =)

En första kik in i garderoben..

När jag var riktigt liten faschinerades jag enormt av en låda med utklädningskläder som min mamma samlat sina avlagda kläder i.

..senare på estrader i skolan, var jag vågad och klädde mig i diverse utstyrslar oavsett vad övriga klasskamrater bar (ja det var ju kutym att klä sig lika, så ni kan tänka er..). Jag ville egentligen inte sticka ut och var ganska blyg som barn, men kreativiteten som flödade fram när utklädningslådan öppnades var överväldigande.. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att bära mina enormt udda kreationer.

Dagligdags kunde jag däremot nöja mig med ärvda kollegetröjor från min äldre bror och såg ut som en pojke långt upp till tonåren..

Väl i tonåren fick jag upp ögonen för min mammas garderob på riktigt och faschinerades av alla vackra, stilfulla kläder. ..för hon hade bra smak min mamma och stolt var jag över henne (ja, nu med). Hon köpte plagg under resor, bar mycket postish under 70-talet och vilka kvinnliga italienska skor..

Nu som vuxen, i lagom storlek för att komma i mammas kläder, har jag ärvt mycket i hennes dåvarande garderob och även andra släktingars garderober. Det är en otrolig känsla att bära sin mosters prickiga orginal 50-tals klänning på en rockabillyfest eller klä upp mig som bröllopsgäst i mammas grönfärgade bröllopsdräkt i brockad. ..och min kavaljer bar en slips i samma tyg som jag sydde av en restbit.

Efter hand som intresset för kläder har intensifierats har jag även köpt mycket second hand. Jag har förstått att det som driver mig är en kombination av att skapa en unik samling av kläder, men jag faschineras lika mycket av hur god kvalité och välsydda kläderna var förr, lär mig mer om dess ursprung, design mm och sparar på minnena från de personer jag köpt kläderna av och berättar gärna historien vidare för de nya människor jag möter. Mina kläder blir inte bara ett ytligt ting, utan ett samtalsämne och en vandringshistoria..

Att hitta bra tillfällen att bära de riktigt udda plaggen är desto svårare... och eftersom jag inte är så vågad av mig, så blir tyvärr många plagg hängandes oburna. Vintage är kul hur som, för man blir glad av att titta in i garderoben =)

En hyllning till Telefunken!

Bloggens vårtema blev en hyllning till Telefunken.

Inte för att jag är tokig i allt som rör Telefunken, men jag har en jättefin Allegro som jag har fyndat på en garageloppis och som nu tjänstgör som köksradio. Den är egentligen alldeles för stor och klumpig för köksbänken, men är den fin så är den.. Ja, för än så länge står den bara som prydnad, för sladden är den gamla ojordade och behöver bytas...

Väntar på den dag jag kan ratta in exotiska radiostationer som Milano eller Hilvers II. Är lite spänd på om det fortfarande är någon därute på just dessa frekvenser..

Lägger upp lite fler bilder på min Telefunken, en Allegro 4183W med stereoljud :)

Vårstädning i bloggen

Om du undrar ifall du har kommit fel så har du inte det, utan jag håller på att prova en ny layout för bloggen... Tröttnade på det bruna och vill att den ska kännas lite mer vårig och framförallt, glad. Men RETRO ska den fortfarande vara =)

Testade med bilder av mina gardintyger, men det visade sig att jag hade ett för litet bildmått (ska vara 1800x1600). Så jag ska ta nya bilder på tygerna, med en bättre kamera. Så får vi se om det blir en retro tyg-bakgrund... =)

Bloggen just nu:

Bloggen före: 

Tyger och härliga mönster

Min längtan efter våren, värme och sol gör sig uppenbarligen gällande även i hemmet. Vill se glada färger just nu och det känns som om allt behöver väckas till liv med något nytt.

Plånboken trotsar. Något nygammalt funkar säkert bra, tänker jag och drar fram färgsprakande tyger ur gömmorna. Hm undrar om man kan göra något med dem...

De grönblommiga ska få bli köksgardiner....

och kanske att den blåvita ska få ligga på bordet, som duk....

De andra två tygerna åker tillbaka in i gömmorna igen, men kanske det gula tyget byter av det blommiga i köket framåt sommaren och det andra får bli duk på jul..

Ps. Om någon undrar, så vet jag tyvärr inte vad alla mönster heter men det  gula med maskrosor heter "Fjun" av Toni Hermansson 1960. Tyglängd tillverkad för linje hemma på Borås cotton AB.