Prickig förvaring

Såhär fina prickiga förvaringslådor har jag fått i födelsedagspresent. Två gamla trotjänare som säkert stått sida vid sida under många år…

Lådorna har tydligen utgjort förvaring för diverse.. Läser på en av ettiketterna som sitter kvar, med text på både fram- och baksida. Lådan har först fått husera ylletröjor (lite synd att årtal inte finns angivet..) och därefter virkade handarbeten mellan 1982 och 1992.. Den andra lådan har utgjort tidsskriftsamlare för tidskriften Hälsa.

Nu ska min prickiga förvaring få nya ettiketter och fyllas med det som annars samlar damm hemma hos mig, halsdukar och skärp (hm, lite eftertanke..) Det finns säkert mängder med saker som samlar damm hos mig...hjälp! behöver fler lådor... För just dessa två blir det en hedersplats på hyllan i klädkammaren!

Liknande nytillverkade lådor säljs om någon vill ha, men inte hittar på loppis. För vem vill inte ha prickigt som är så 50-tal, här i grå-blått (mer moderat och sansat, vilket passar mig;) men finns ju i många andra fina färger. Tänk röda med vita prickar... ja, hos dig alltså ;-)

Stapelbara ljusstakar, lysande rymdraketer...

De här häftiga ljusstakarna sprang jag på för flera år sedan på en loppmarknad i södra sverige. Liknande modeller har nytillverkats och sålts i Sverige under senare år, men just dessa känns som ett orginal. Någon som vet/kan bekräfta?

Jag har sökt efter svar på vad detta är för ljusstakar, men det går trögt så tänkte att detta var ett bra sätt att få svar på frågan. Vill gärna veta designer och årtal, tillverkare, i vilket land mm...

Ljusstakarna är helgjutna i lättmetall och målade i svart. De är avsedda för små ljus, med 4st ljushållare. I mitten, underill finns en tapp som passar i samtliga ljushållare och ger funktionen och möjligheten att stapla ljusstakarna på flera olika sätt (se nedan). De liknar en raket i formen så misstänker att de är designade under "rymdromantiken" på 1960-talet.

Nyströms Nr 200/65

Har hittat handtagen till lådorna i mitt kök, ett funkiskök (1920-1960) från 1949. Har skåpregel på de andra skåpen så då är Nyströms Nr 200/65 ett prefekt match:)

Hade sett handtagen i en bok om funkishus och letade sedan hos alla de större företagen som säljer byggnadsvård, men där var de dyra.. Letade vidare och hittade den billigare hos en anikhandel som säljer ett urval av byggnadsvård via nätet. Beställda nu och väntar ivrigt på att handtagen ska dimpa ner i brevinkastet =)

Såhär hoppas jag att det ska se ut i mitt kök sen :)

3,0x16 enspårig med rundat huvud är skruv som passar till beslagen, både till Nyströms Nr 200/65 och till skåpregel

Semi pendel

Ibland vet man inte om att man har fyndat.. Visst var jag glad när jag köpte den här lampan, snygg design tänkte jag och la ner den i kundkorgen på en loppis. En trollhatt såg den ut som och fick heta så... Trodde den var en IKEA-lampa från 70-talet...

Tills igår, när jag bläddrade förstrött i Elle interiör och ramlade på en annons från GUBI som visade en pendellampa, precis som min, fast i gult. Ut på nätet bar det! Googlade och sökte och snart så stod det klart. Lampan var och är ett loppisfynd =)

Design Claus Bonderup och Torsten Thorup 1967 Danmark


Ps. IKEA tillverkade kopior på dessa lampor. IKEA-kopia har en lös topp. Orginalet är helgjuten i toppen, samt smalnar av mer i toppen. Det finns även fler kopior (andra tillverkare) i omlopp så kolla noga innan du köper. Det kan finnas etikettrester kvar, tex.

Bilderna är lånde av danska LYS (http://www.lys-vintage.com/) som är en bra infokälla för just lampor (just nu säljer de tyvärr inget original av Bonderup & Thorup)

REDA-lådan märkt IDEAL..

Är det någon som vet något om glaslådorna för förvaring av torrvaror och kryddor märkta IDEAL? Se bilder nedan (finns en bild på originallådan REDA också) Är de tillverkade för IDEAL-mjöl? Ålder? Tillverkare? Jag har sådana hemma, ett kök från 1949 med platsbyggd hosiontell låda för 12st lådor (varav 4st i mindre modell, mittplacerade).

De så kallade ”REDA”-lådorna från 1930-talet, glaslådor för förvaring av torrvaror och kryddor som satt i en egen liten hylla under överskåpen... Ja, för funkisköket var praktiskt och hade mycket förvaring och fiffiga lösningar. Under 1950-talet och senare tillverkades dessa lådor även i plast, den sk Reda Lyx.

Glaslådan märkt "IDEAL" i botten

Originalet (?) REDA-lådan

Läs mer om ordning och reda i folkhemmet och REDA´s tillverkare på: http://femtiotalsjakten.blogg.se/2010/january/ordning-och-reda.html?_tmp=89618104184237b7e9d28b0baea8200e76f71847

På upptäcksfärd i Berlin

Var i Berlin i höstas och vill gärna dela med mig av mina upplevelser av design, konst & kultur där, en häftig stad som jag vill gärna besöka igen..

Det blir en följetong, så håll utkik men här först ut kommer lite designklassiker att sukta efter. För design, modern som äldre finns i mängder i detta designens mecka...

Stol och bord från 1950-talet i stål och plast. Så retro - stolen skulle jag vilja ha!

"The Egg" design Arne Jacobsen 1958 / Fritz Hansen. Såldes här i en inredningsbutik för 4.600 €, med fotpall kostade den 5.000 €

Denna stol vet jag inget om, men tydligen välkänd designer - någon som vet vem som gjort den och årtal?

 "Svanen" design Arne Jacobsen 1957-58 / Fritz Hansen. Såldes i samma butik som "Ägget" för 2.600 €

Skåpet "Äpplet" får nya kläder

Ett skåp som har stått i en släktings källare och fått tjänstgöra som verktygs- och målarfärgsskåp ska få nya kläder. Skåpet är ur serien "äpplet" i lackad röd ekfaner, ett tungt schabrak med skador som minner om sin forna plats. Färgstänk, ett trasigt ben, faner som lossnat... Jo jag hade aldrig målat om det annars, för de är charmiga det här äpple-skåpen, med ursprung i sen jugend-tid (från 1910 och framåt)

Skåpets nya kläder kräver lite förarbete i form av slipning och bättring av den röda ekfärgen (fläckvis slitet), men sedan ska det på svartbrun färg! Lägger in lite bilder från de två första stegen i målningsarbetet (som du ser är det fortfarande brunt ännu, men ska bli svartare..). Använder Herdins lackbets nr717 Svartbrun, ev med lite svart färgpigment i om det behövs...

Steg 1, beslagen av och hålen fylls, slipning o ekbets fylls i där det saknas

Steg 2, lägger på första lagret lackbets ..ännu lite flammigt och för brunt, men ska bli jämnare och svartare =)

Min romantiska jul

Kan inte låta bli att lägga upp lite bilder från julen hos min syster. Hon gör julen sådär gammaldags romantisk att det tindrar i varje vrå.. Vitt i olika nyanser, hon gillar att återanvända grejer och så tar hon mycket grenar och grönt från skogen..

Det är fint att fira julen hemma hos min syster. Min kamera gick varm för att memorera allt det vackra.... Fotona nedan ger små smygkikar genom hennes speglar.

Nöjd över lite

Ibland kan det räcka med så lite för att vara nöjd.

Har fixat i mitt kök - nyckelbrickorna till skafferiet och städskåpet sitter äntligen på plats! En liten detalj i det stora hela, men som gjorde så mycket. Är extra glad att jag är envis nog att försöka mig på att använda de gamla nyckelbrickorna som följde med vid bygget av köket år 1949.

Först tänkte jag faktiskt byta ut nyckelbrickorna för de var så repiga och letade bland företagen som säljer byggnadsvård via nätet. Insåg att det inte var så vanligt med just de runda nyckelbrickorna som jag letade efter... Beställde slutligen de i oval form från Byggfabriken.se, men så passade inte dom pga överdimensionerade nyckelhål.

Lite besviken (och enveten som sagt), så tog jag fram de gamla originalbrickorna. Efter lite arbete med stålull och sandpapper för metall så var de jättefina igen. Se bilder nedan!

Älska det vackra

Har fått en fin bok av min goda vän Karin. En bok för alla som har mycket att göra (jag med). Boken heter "Leva i balans" av Anne Wilson Schaef med 365 korta texter, en för varje dag.

Dagens text är "Älska det vackra"
Utdrag ur texten: Att älska det vackra är att vara mottaglig för det vackra . Se skönheten i varje ansikte vi möter, uppskatta naturen omkring dig och se dess vackra detaljer, som barken på trädet, stenarna eller till och med sprickornas mönster i trottoaren kan vara vackra om vi är beredda att se dem.

Som ni förstår handlar det om att leva i nuet och uppskatta det som är här och nu..

Ha en fin dag, det ska jag ha!
och, Tack Karin ♥

Insiktsfull design

Insiktsfull design av Petra, http://designinsight.blogg.se/

Ett exempel på bra återbruk. ...tänk vad man kan göra med några pinnar i trä! Bara fantasin sätter gränsen.. För gamla pinnar kan man ju hitta var stans: Ett gammalt kvastskaft, en avbruten spade, en trasig galje... Kanske bara kul med olika omkrets och längd. Tack, Petra för insikten ;-) Och användningsområdena är ju oändliga.. Här en lamphållare, men kan lika gärna vara en klädhängare, handukshängare.. mm

Retro julettiketter

Har pysslat och gjort juletiketter i retro stil. Hittade vackra bilder ur några gamla tidningar från 40-talet som klipptes ut och klistrades upp på en etikett.

Surströmminglampan Suris

Jag kan ju inte låta bli att lägga upp en bild på den här fräcka fotogenlampan. Gillar retro, så det kliar i fingrarna....

Olle Wilson heter lampmakaren och den finurliga mannen bakom idén. Återbruk när det är som bäst..=) En bra julklapp, kul samt lyser upp vintermörkret?

Ps. Du kommer till Olles hemsida genom att klicka på rubriken till detta inlägg!

Julklappsrim - rimmar illa?

Funderar över det roliga i att rimma på julkappar när risken är att få innehållet avslöjat redan innan öppning...

Jag tycker själv om att få rim och har gjort mina egna försök några gånger, men det är svårt att vara en så slug rimmare att mottagaren inte har en aning och bara blir än mer nyfiken..

Förra året fick jag detta kluriga som visade sig vara en vattenkokare: "Här får kroppen lugn och ro, när halsen blir varm och go". Trodde självklart att det var en tung halsduk... ?

Rim funkar nog som bäst när paketet har en form som avslöjar innehållet (tex klassikern när du får skidor i julklapp) och alla redan vet vad som är i, men man får något extra kul i och med rimmet. Ännu roligare är om rimmet är skrivet så att det emotsäger formen, dvs man låtsas att något helt annat är i paketen (som visserligen är likt, men inte riktigt)... mycket huvudbry.

Tycker det är liika kul med det motsatta. Att slå in en present som ser ut att avslöja formen och komplettera med ett busenkelt rim som avslöjas lätt. Ack så man betog sig när man trodde man gissat rätt för en gångs skull, men det är något helt annat i. Det kluriga är att man helst ska bli glatt överraskad....  Min mamma tycker om att luras på detta sättet, men gör gärna ett hårt och skramelvänligt paket av ett mjukt innehåll. Hon tänker nog att "ingen vill ha mjuka paket" så jag får göra det lite roligare..
 
Tror ändå att den bäste mottagaren av rim är ett kontrollfreak. Ett rim som avslöjas kan lindra många obehagliga överraskningsmoment... =)

Proletärstjärnorna i mitt fönster..

Jag har fyndat två sjuuddiga stjärnor i gulröd som de kallar färgen på dessa adventsstjärnor med ursprung från 1940-talet. Mina stjärnor är inte orginal från 40-talet (orginalet hade utstansade stjärnor i pappret, ej målade stjärnor som på dessa) utan de är troligen från 1970-talet, se bild från utställning vid Göteborgs Stadsmuseum: http://carlotta.gotlib.goteborg.se/pls/carlotta/VisaObjekt?pin_objMasidn=20212

Den här typen av adventsstjärnor, i papp och hopfällbara, var vanliga bland arbetarna under 1940-talet´s bistra tider och kallades därav "Proletärstjärnan".., men fick senare namnet "Tindra kristall". HM´s Erling Persson och Björn Wennberg uppfann konstruktionen som var en förenkling av de stjärnor som tillverkades av det Tyska företaget Herrnhuter Sterne Gmbh.
Det ger mig en lite speciell känsla att hänga upp stjärnor som lyste upp mörkret i var arbetares hem under efterkrigstiden ..en slags symbol för en ljus framtid? ..och så är de fina och har rätt färg, för orange det gillar jag!

Läs mer om olika adventsstjärnor på http://adventsstjarna.blogspot.com/

Mitt stiliga rum (?) som i Styleroom.se

Jag tycker det är så spännande att få se hur andra har det hemma hos sig, framförallt innanför skåp och lyckta dörrar.. Så tänkte att jag får ju dela med mig av mina hemligheter för att själv få ta del.. Här är en bild tagen av mitt köksskåp inre.., med lite julpynt-girlang på ngr hyllor och diverse krafs däremellan. Ps. Den orange spargrisen är en av favoriterna (ja för den är orange, vilket är älsklingsfärgen just nu).

Om du är intresserad av just hem med Funkisstilen, 1940-60-talsinredning så finns det lite bilder på mitt konto på Styleroom.se, alias "Byggt1949". Det finns ett album på hur mitt kök såg ut före renoveringen och så ett album på en 1950-tals visningslägenhet i originalinredning.

En blogg som är en blogg, som är en blogg..

En blogg utan inlägg - är det en blogg?

Bäst att göra ett inlägg, för det var längesen senast. I maj skrev jag och hoppades i smyg att nästa inlägg skulle vara som egen företagare...

Det blev så :) Startade eget för lite mer än en månad sedan, den 2:e november. Mitt företag ska hjälpa folk  att rensa ur sina hem - lite som "Sälj eller släng" på TV4+. Kika på inslagen på tv4play.se: http://www.tv4play.se/hem_och_fritid/salj_eller_slang

Parallellt med detta startar jag en E-butik tillsammans med min syster. Vi hoppas få ut den på nätet efter årsskiftet. Vi säljer inredning och kläder. Bättre begagnat, RE-design och lite nytt..

..Det är mycket som sagt, men jag har roligt! :-)

The uniform project

Året är avslutat för "The uniform project" och de 365 dagarna med samma klänning finns att beskåda på följande vimeo: http://vimeo.com/11113046

Upcykling..

Ctrl+Alt+Del..

Upcykling = att göra något nytt av något gammalt, att återanvända material och hitta ett nytt användningsområde. Swop Art, ett nyöppnat galleri i Stockholm pysslar på heltid, konst genom att återvinna

Som svampar ur marken..

Så öppnade ännu en loppis i mina trakter ..och så ännu en.

Disas Lycka på Storgatan i Trollhättan öppnade den 29 mars. Jag hängde på låset som vanligt.. nja, men nästintill. Disas lycka säljer blandad second hand, både prylar och kläder. Kan tänka att målgruppen är främst kvinnor runt 18-25 men även lite äldre som köper inredning. Hoppas det går bra för Disa, ung tjej som uppfyller en dröm , alltid lika kul att se..

Ett par veckor senare öppnade Pingstkyrkans second hand (http://www.pmu.se/) en filial ute på Kardanvägen i Trollhättan. De säljer allsköns prylar, men med lite tanke på just inredning och exponering - kul att de tänker. Om någon undrar, jag håller mest till i rummet med retroprylar...
Köerna ringlade sig långa på utvägen då kortautomaten krånglade, men personalen var snabba med vätskepaus och vi höll humöret uppe. Gó stämning i lokalen trots anstormingen av folk, måste nämnas.. Tyvärr föll mitt humör rejält med en tappad pryl mitt vid kassan, men sån´t händer

En elefant i..

Celebert besök hos Bo Knutsson i Vänersborg - vår lokala kändis från Antikrundan

Det var i förra veckan som jag och min vän Anna var I Bo Knutssons antikaffär på besök

Anna är en god vän, som inte delar mitt stora intresse för det gamla men ändå lyckas frammana ett visst intresse och följer snällt med runt i affären....

Så plötsligt viker hon av från mig och kilar ivrigt fram till ett bord, greppar tag i ett högt ståtligt glasföremål (som ser ut som ett vinglas) och utbrister: - Detta glaset skulle man skåla i på lördá!

..jag, nervös (..med det troligen enorma värdet i bakuvudet..) rusar kvickt fram och väser: - Jag tror du borde ställa ner det där..och kolla prislappen!

Anna, en smula skakig på rösten: - 42.000:- ..för ett vinglas?!

Om någon undrar, glasen var en bukett med tulpanglas av Nils Landberg för Orrefors, 1950-tal.

Bild lånad från en av mina favoritbloggar: http://femtiotalsjakten.blogg.se/

Lilla julafton

Nedräkningen har börjat... Förväntningarna låter sig smitta kroppen och för mig känns det som dagarna innan julafton

Nordhemsskolans årliga loppis, något av ett lilla julafton. Julstrumporna hänger på rad och jag hoppas att jag har varit snäll nog..

Ja för bra priser är det, känns som gratis, framförallt precis innan stängningen kl.14

För mig är detta ett loppismecka som slår det mesta och vilken vallfärd sen... Antikhandlarna hänger på låset, men även grannen runt hörnet eller andra loppisälskare som kommer längre ifrån, inifrån "landet" eller från västkusten. Anstormningen är enorm vid öppningen - så var där i tid!

Kl. 10.00 på söndag morgon möter du mig (och min syster) hängandes på låset. Vi har inget emot att dela plats med några till..

Ja det är svårt att slita sig från detta loppisarnas mecka och nu på söndag morgon trotsar vi sommartiden därtill och går upp i ottan

Mitt mecka

I min hemstad Vänersborg, ringlar sig köerna långa till ett enda ställe.. ERIKSHJÄLPEN. Jag tar med min kamera och får en ögonblicksbild av detta som tycks vara ett aldrig sinande intresse.. Att fynda på Erikshjälpen, ett återkommande senario varje onsdag och lördag för människor i hundratal. Vi har fått ett alldeles eget mecka i Vänersborg.

Vad man än vallfärdar till, är syftet gott så är det gott..

Nästan som vännen Morgan..

Jag söker en kvinnlig vän. En tyst och timid vän, gärna med lite stil. Det gör inget om du har några år på nacken, åldern ger dig bara karaktär och personlighet.

Det är framförallt viktigt att du har balans i tillvaron och kan föra dig på ett galant sätt. Tryggt stå med båda fötterna på jorden och hålla ihop när det blåser..

God rörlighet i armar och ben är en fördel, men att hänga i trapets och göra konster är det inte tal om. Detta är seriösa buissness.. Så kort och gott, en dam är det jag letar efter.

I övrigt skall min galanta dam gärna ha en chic frisyr och vara hel och ren, en presentabel dam för att visa upp mina kläder.

Så du som läser detta, hör av dig om du har en skyltdocka till Salu! ..oavsett ovan text, mycket kan vara av intresse om hon har rätt stil.

Den här gamla trasan..

Om 10 år från idag har favoritplagget fått ett helt annat värde, än ren affektion för dig som ägare. Ett andrahandsvärde genom uthyrning.

Om 10 år från idag har återbruk av kläder fått acceptans.

Fördelen för den stora massan var känd, men nu har vi har insett fördelen för oss som individer. Rent ekonomiskt, ja men också att det ger större frihet.. Frihet från köpval. Och möjligheten till en flexibel garderob. Tror personligen att utyrningen av märkeskläder är grejen..

År 2019 hyr vi kläder istället för att köpa. En framtidsutsaga av analysföretaget United minds.


Att dra gränsen längre är att använda den gamla trasan själv, jämt

Samma basplagg varje dag, men variera genom att byta ut assesoarerna
Bara fantasin sätter gränsen
Creative mind..
"The uniform project" http://theuniformprojectblog.com/ återanvänder 7 klänningar, en per veckodag under ett års tid.
Det är en konst att leva med ett fåtal kläder

Be an artist!

Tredje hand

De blänger lite på mig emellanåt..

Kavajen som kavlar upp ärmarna, ser i svart genom ilsket smala knappar och den röda bläsern trutar med sina slag. De har tillfälligt fått husrum i min kökskoffert, bland plagg som behöver omvårdnad, lagning eller ska sys om. En ska-fixa-låda som är full med besvikelser och brustna löften.. Kavajen väntar sedan länge på en lagning i ena ärmen…

Så mycket man vill få gjort, men så ofta det stannar av i bara en tanke… Problemet är att just tanken är så mycket bättre än verkligheten och min fantasi starkare än syförmågan. I min underbara underjordiska tankevärld är plaggen välskräddade små mästerstycken alà Alice.

Men så är det med det mesta.. tanken behöver få sin tid att överföras till handen, viljan behöver övertala förnuftet och rädslan för sprättaren behöver gå i terapi, men sen så.. Lägg till långsamma synapser vid symaskinen också så får du en bra bild över min halta arbetsgång.

Jag lägger så slutligen min hand vid det jag köpt second hand för att sy om det i tredje hand. Jag fiskar upp den röda bläsern och som i en tango med symaskinen skapar vi galanta slag. Den ilskna kavajen går motvilligt med på att rulla ner ärmarna och lagas med varsam hand.

I ögonvrån ser jag att locket till lådan pressas uppåt och ut kikar en förväntansfull klänning som vill visa upp sig på ett kalas..

Lekkamrater..

Jag känner adrenalinet sjuda och ivrig som ett barn öppnar jag dörrarna till ännu en loppisbutik.

En första överskådlig rek ger det vanliga intrycket – en lite frän doft når näsan och en oändlig skräpkavalkad tycks fylla hyllor och bord. Men barnet i mig är på skattjakt och jag släpper dörren, rycker tag i en korg och i tanken är jag redan på väg halvvägs genom lokalen. Min iver och fullständiga medryckelse i stunden leder mig nu ofta in i ett slags tunnelseende där jag finner mig själv upprepa ett mantra: fynda-fynda-fynda..!

Så snubblar jag över en stackars tant eller råkar trampa en herre på foten och får ett abrupt uppvaknande. Lugnar mig något i min jakt och släntrar så vidare mot klädstängerna och börjar bläddra bland kläderna i rader..

Sedan byter jag lek och plötsligt är jag en mästerdetektiv som synar sömmarna med förstorningsglas och lupp...

Jag avbryts av en arm på min axel och en galje med en klänning trycks upp framför min näsa. I min iver hade jag glömt min syster - vi hade kommit till loppisen för att fynda tillsammans.

Så tar vi upp förstorningsglasen och fortsätter att leka mästerdektektiv, min lekkompis och jag...

När går ett intresse över till att bli en livsstil?

I mitt fall har ”gamla grejer” och samlandet varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas. Jag är uppväxt i ett hem där minnena var en del av nuet och jag minns ofta hur jag fantiserade kring de vackra ting som införskaffats under årens lopp.

Det inhandlades antikviteter i min familj och i släkten fanns en antikhandlare som ibland kom hem med spännande föremål.. Extra bra stunder jag minns är nostalgitripparna bland minnena från vår släkt, då mamma berättade små anekdoter om sakerna hon fått och människorna som ägt dem..

En hemmiljö som tidigt väckte ett intresse för det gamla, men i början var det nog själva skattjakten som inspirerade mig mest. Jag var inte mer än i de första skolåren när jag började containerfynda, släpade hem prylar från rivningskåkar och hittade saker i andras gömmor och frågade om jag fick.. Men inte sällan var det en stor faschination för mig i att bara få titta på det vackra.. Minns att jag ofta smygtittade i min farmors klädkammare och ett av skåpen i min mormor och morfars kök..

Under åren har jag fortsatt att bära hem saker, men aldrig tillåtit mig att fastna i samlandet. Jag är mao ingen riktig samlare i dess generella betydelse, som låter hemmet fyllas till bredden med saker av samma sort. Jag ändrar alltför ofta intresseområde, tröttnar på saker och säljer vidare eller ger bort. Förutom de där alldeles speciella sakerna som jag aldrig släpper för att de bär med sig ett minne.. Liksom min mamma kommer jag att bära de sakerna med mig genom livet och jag vet att jag själv kommer att föra historierna om dem vidare..

Bagladyn

På senare tid har jag förärat mig ett nytt smeknamn. Kanske inte helt uttalat, men i ordalag som ”att nu kommer hon med de där kassarna igen..” eller ”det var en himla massa påsar du ständigt går och bär på..”, och så de nykikna som ber snällt: ”får jag kika vad du har i påsen den här gången...”.

Så en påsfröken har man blivit eller vad jag nu väljer att bära hem alla mina diverse fynd i. Det är ju ingen vacker syn och jag är nog inget vidare fin fröken som släpar på diverse gammalt ”lump” (läs: second hand-fynd

Ofta är allt inte riktigt helt och rent så de nyfikna som kikar i min påse rynkar på näsan lite. För visst är det så att ibland ser man det där otroligt fina, men som råkat illa ut av tidens tand.. Med min goda vilja slinker det mesta med hem ändå med tanken att allt går att fixa med lite nål och tråd, eller färg eller.. Ja, möjligheterna ter sig oändliga bara för att få chansen att ”rädda” ett gammalt ting.

Loppislivets moment 22..

Jag har på nära håll bevittnat trenden Feng-shui - ”att rensa i röran..”

Mitt vittne består i att två nära vänner till mig har anammat denna ideologi med en förhoppning om att skapa harmoni i sina hem och samtidigt få betalt för sina gamla prylar. Har iakttagit vännerna ett tag nu och insett att det är ett projekt som tagit rejäla proportioner. Helger och kvällar kommer och går, de är flitiga som få och rensar, sorterar, paketerar och prissätter.. Det har blivit en livskonst i organisationsförmåga.

Den springande punkten i denna text och mina vänners dilemma, är alla lådor.. Det som ska säljas måste förvaras någonstans, i väntrummet mellan försäljningstillfällen och däri har ”lådan” fått en god funktion. Mina vänner är aktiva som få och bevistar kommerser, antikmarknader, håller loppis i garaget och säljer genom bagaget.. - lådor åker fram och tillbaka och har plötsligt blivit ett moment 22.

Genom lådan har skräpet tagit sig en presentabel plats och istället för att som tidigare, ha skräpet högt och lågt i en röra, ligger nu skräpet välsorterat i lådor. Skräpet har genom "lådan", fått en accepterad plats i mina vänners vardag.. varför de nu lever i en skräpkavalkad, åker runt med välsorterat skräp bak i bilen eller har skräp ståendes i något väntrum därhemma, bara det är väl organiserat i lådor så...

Viva Brazil!

Flanerade på Alingsås affärsgator under lunchen och hamnade tillslut på mitt vanliga favoritställe. En liten second hand butik på andra våningen i ett av stans äldre trähus. För mig mer en dos av charmig miljö än ett shoppingmecka, men väl värt besöken - får ju vara en del av det en liten stund..

Men så i dag, på ett litet träbord invid fönstet, stod de och väntade på mig.. Ett par brazilianska skor alá 80-tal, rosa skinn i "stansad spets". Hade letat länge efter något liknande och egentligen tänkt mig ett par beige eller bruna, men de här var faktiskt snäppet vackrare. In i skohyllan med er bara!

I (still) got the Blues for you..

Har kommit över en liten sparsam garderob av Maud Fredin Fredholm: Två stiliga tröjor i akryljersey samt en dräkt och en blus i bomullsjersey, den sistnämnda och fotad nedan, av hennes välkända mönster ”Blues”

Det kallar jag häftig textildesign, slöjdarbete med ett uttryck i färg och form som betraktaren inte kan undgå att reagera på. Framförallt hennes retro mönsterkavalkad i batik.. Jag beundrar Mauds förmåga att släppa loss fantasin och gå over-the-edge, det inspirerar mig enormt. Visserligen kanske inte lika vågat då det bekom sig, på 60- 70-talet, men den som bär hennes plagg idag är garanterat personlig i sitt uttryck. Hennes vackra klänningar står högst på min önskelista just nu…, men tills jag kommit över en sådan ska jag passa på att bära min ”Bluesblus..”

Textilstaden Alingsås

Livet faller sig som det brukar... Man tror att man är på villovägar, tar en krokig omväg eller åtminstone att man är bra försenad, men så plötsligt står man framför en vägskylt (läs: tecken) och man vet att man är på rätt väg..

När jag började mitt arbete i Alingsås som ekonom hade jag ingen aning om vilka möjligheter staden gömde (mer än arbetsmässigt och att de är bra på potatis här i trakterna). Men allteftersom dyker subtila tecken upp i min väg som får mig att svänga vänster eller höger och ta en liten avstickare för att upptäcka att mycket i Alingsås knyter an till mitt klädintresse…

Det visade sig att det har gått mig helt förbi att Alingsås är en gammal textilstad, där man förr tillverkade bl.a. bomullstyger på Almedals, kostymer på Kabom. Tänka sig att min gamla favobyxa ur mammas garderob, ”Alla stjärtars byxa”, kommer från det Alingsåsbaserade företaget Martinette.

I efterdyningarna av textilindustrins kölvatten hittar jag en guldgruva i form av hela garderober från kända designers och genom mitt arbete, kontakter till Alingsåsare som gärna vill sälja kläder till mig.

Bläddrade i Alingsås tidning häromdagen (en sporadisk handling en sömnig morgon) ..och där, mitt på sidan av höstens kursutbud, läser jag: ”Svenska textildesigners”, en kurs av Kristina Wadensten som förmedlar sin kunskap i ett urval av Svenska textildesigners och deras historia och teknik. Ringde direkt och var givetvis en av de först anmälda..

En exotisk koffert..

En dramatisk förvandling har skett av min garderob de senaste åren. Mina klädval har ändrats, vad jag väljer att köpa eller sy upp.. Det har varit en fascinerande resa att se min garderob förvandlas till en exotisk koffert med influenser från världens hörn, en skön mix av många olika stilar. Om möjligt ett rak reflexion av min egen personliga utveckling från att vara lite försiktig och behärskad i mina uttryck till att nu våga tänja lite på gränserna. En vinst för min kvinnlighet och en lättnad att bara vara jag genom mina kläder..

Min garderob var tidigare en stilla strid av böljande vita tyger och varma accenter i pastell.. Detta är fortfarande mina basplagg och en trygg hamn att återvända till. Men nu innehåller paletten även lite starkare färger, tygerna är mönstrade (det var en resa i sig att våga bära..) och jag uttrycker numera stolt min kvinnlighet genom lite mer vågade skärningar och accessoarer.

Jag känner mig som en upptäcksresande på ett okänt hav, driven av spänningen att utforska fler hamnar och fylla min koffert.. Med paralleller till min egna personliga utveckling, att våga trotsa min rädsla för att prova något nytt, att överskrida gränser och styra ensam över ett tomt hav.